ninadahlman

Jag har så många kloka vänner. En är på en egen resa, hon utvecklas och blir starkare och jag är stolt över att få ta del av hennes utveckling. En annan sa till mig i somras, när resfebern och separationsångesten var som störst, att resan hjälper till att förstå vart man hör hemma. Allt stämmer. Jag utvecklas, blir mer av den person jag vill vara, får nya idéer om livet och framtiden och känner mer och mer att hemma är hemma. Jag kan leva på olika platser och resa vill jag fortsätta med så länge jag lever. Men jag kommer alltid längta hem, till tryggheten efter äventyret. Det är en fantastiskt härlig tanke, att jag kan få ha båda!




Kom att tänka på en fin dikt av Karin Boye innan jag gick och la mig igår. Jag använde den väldigt mycket när jag gick i gymnasiet, på diktläsningar, dikttolkningar och som inspiration när vi skule måla utefter en text på bildlektionen. Den är vacker och får mig att vilja upptäcka nya äventyr.

Så drivs vi, vilsna själar, fram
från lägerbål till lägerbål,
vet ingenting om nästa rast
och ingenting om resans mål -
vet, att här växlar natt och dag,
tung kväll och väldig soluppgång,
och att vår resa än syns kort
och än för obarmhärtigt lång.

Jo, vi vet mer: en sömnlös natt
lyssnar vi tyst i hemlig skräck
in i vårt inre, till ett sorl
som av en underjordisk bäck
eller en snäckas svaga sus,
där ändå hela havet hörs,
och i vår bävan slutar vi
att fråga vilken väg vi förs.

Så drivs vi, vilsna själar, fram
från lägerbål till lägerbål,
vet ingenting om nästa rast
och ingenting om resans mål,
men känner att vårt hjärta dras
oemotståndligt utan val
in mot ett okänt hemmets hav,
som sorlar djupt i snäckans skal.

Solen skiner idag igen, det blir Zhongshan Park och sen köpa apelsiner till juicepressen.

Så, jag ska bli publicerad! Mina kompisar på kåren hemma i Stockholm har bett mig skriva en text om livet som student i Kina. Svårt...hur sammanfattar man ett liv här? Och vad skriver man, vad kan vara intressant för andra att läsa? (om nu någon läser Soda, det är väl lite si och så med den saken...) Här kommer i alla fall min originaltext.

--------------------------------

Vi kom till Shanghai i slutet av augusti, då luftfuktugheten är som högst och värmen tryckande. Det första intrycket jag fick var alla dofter. Eller snarare kombinationen av doft och stank. Fantastisk mat blandas med sopor, sojakokta ägg och parfymer. Shanghai är kontrasternas stad, flådiga höghus i glas och guld blandas med fallfärdiga små gränder. Precis allt är annorlunda från Stockholm. Kulturkrocken var ögonblicklig, precis som min förälskelse i staden.
 
Sedan jag flyttade hit har jag många gånger brottats med mig själv. Jag älskar Kina och jag kan stundtals hata Kina. Efter tre år med historia- och sociologistudier på Södertörn är det svårt att helt plötsligt plugga språk. Det är ett så annorlunda sätt att tänka. Ingen analys, inga diskussioner, bara fakta och utantillkunskaper rakt upp och ner. Framförallt inga politiska diskussioner. De fåtal gånger något politiskt ämne kommit upp i klassrummet har läraren diskret uppmanat att "den diskussionen kanske vi kan ta efter lektionen". Då är det bara att gilla läget.
 
Som student i Kina har man det materiellt väldigt gott ställt. Studiemedlet är högre än en genomsnittlig medelklasslön, ett faktum som kan vara svårt att inse. Jag och mina två rumskompisar delar på en stor trea, har en städerska (en ayi) en gång i veckan och lagar väldigt sällan mat hemma. Istället äter vi ute. Tillvaron här är väldigt bekymmerslös. Vi brukar skoja om våra låtsasliv här i Lala-land.
 
Många människor vi möter är otroligt hjälpsamma och trevliga. De är rara och blir glada så fort en utlänning kan den minsta kinesiska frasen. "Åh, du pratar väldigt bra kinesiska!" säger taxichaufförerna så fort jag kan berätta att jag är från Sverige (Ruidian). Många människor är också brutalt ärliga. När jag går in i en klädaffär får jag ofta höra att jag är för stor. Det är absolut ingen förolämpning, bara ett faktum. Av våra språkpartners har vi fått höra att västerläningar har stora näsor.
 
Givetvis längtar jag hem då och då. Stundtals väldigt mycket. Till vännerna, familjen och till Stockholms friska luft. Men också till Södertörn, att tentaplugga i biblan och åka nattbuss hem till Flempan. Allt det har också sin charm. Jag ser fram emot hösten, att få fortsätta mitt vanliga liv med plugg, jobb och engagemang. Men tills dess ska jag njuta av den här världen: Kom hit och hälsa på mig så ska jag visa var man köper godast stekta dumplings, var gubbarna spelar Mahjong på trottoarkanten och var man kan köpa fantastiskt jasminte. Du kommer inte bli besviken.

Idag var det tidig uppgång, morgonlektioner och hämtlunch hemma. Vi har alla tre förkylningssymtom, så vi var rätt så däckade hela eftermiddagen. Efter lite pluggande och en eftermiddagslur blev det en skön promenad i solen, till Zhongshan park och hem igen. Massor av kineser, med drakar, som dansar, som leker och som har picknick. Nu äts det en sen malatang-middag framför en film: Den svarta dalian. Snart sovdags.

Nu händer det mycket hemma! Det är gravida magar, vänner som har designprojekt på gång och min extra-lillebror har kommit in på balettskolan! Jag är så stolt så jag kan spricka över alltihopa! Nu får det inte hända något mer viktigt förrän jag kommer hem och kan bevittna allt med mina egna ögon.

Det har varit några intensiva veckor, mycket beroende på att jag har fått en ny vän i Maria, eller Taz som jag kallar henne. Hon kom hit som Elin och Cajsas kompis som jag bara träffat nån gång i Göteborg, men nu har vi umgåtts varje dag! Kommer verkligen sakna henne när hon åker vidare till Nya Zealand på söndag. Resultatet är att jag har umgåtts mer med henne än varit i skolan...men vad ska man göra. I helgen och nästa vecka blir det hårdpluggande! Igårkväll var vi på I Love Shanghai där vi bland annat mötte en norrman som är på rundresa själv i Kina, en kille vi ska starta band ihop med och en Will Farrel-lookalike. Mycket lyckat!



Taz, Sammi och jag på The Shelter


Idag skiner solen, så jag och Taz ska promenera lite och sen ta oss till fejkmarknaden och köpa converse-kopior för 80 spänn eller så. Just nu sitter vi på Sofa café och surfar. Nu är vi stammisar här på riktigt! Ägarinnan Tina Li är supergullig, till det kinesiska nyåret fick vi en flaska vin av henne och idag kom hon med en dvd och en bok till mig! Boken heter visserligen "The men in your life - timeless advice and wisdom on managing the opposite sex" så jag hade lite svårt att hålla mig för skratt när jag såg titeln, men hon är en raring och menar så väl.

Nu, ut i vårsolen! Hoppas den skiner på er därhemma också.

Så var det skärtorsdag. Något jag firar med äggröra och bacon till frukost på caféet. Återigen är det märkligt med högtider som inte firas. Hemma hade jag i alla fall gjort något speciellt, men den här helgen kommer nog som vanligt ägnas åt sushimiddag och dans. Vi har fortfarande massor av besökare som ska underhållas. Tack Udd's för de fina gula påskfjädrarna som kom fram igår!

Nu har jag lagt mitt svenska mobilabbonemang vilande, så det går inte längre att nå mig på mitt svenska nummer. Fram till slutet av juli är det bara det kinesiska numret som gäller: 008613524802838.

Från början var tanken att vi skulle åka till Lhasa i Tibet. Så här i efterhand är vi riktigt glada att vi inte befann oss där förra veckan. Oroligheterna har rapporterats även i kinesiska medier, men här är bilderna av händelseförloppen väldigt annorlunda från det vi kan läsa i svenska medier. Enligt Shanghai Daily är det 13 personer som har dörr, de flesta civila och att alla poliser har fått order att inte använda våld. Dessutom menar man att livet har gått tillbaka till det normala i Lhasa. Det är fruktansvärt svårt att få ett grepp om vad det egentligen är som händer nu när inga utomstående journalister verkar få vistas i staden. Vi hoppas på att det lugnar sig på riktigt snart och att inte tibetanerna är de som går som förlorare ur detta.

Nu har jag äntligen kunnat ladda upp lite fler bilder till förra inlägget, så läs igen :)

Så lämnade jag mamma i huvudstaden för att åka söderut. Jag mötte upp Elin, Cajsa och Maria i Chengdu vid lunch på tisdagen, vädret var vårligt och vi var glada att se varandra igen. (Lustigt att sakna vännerna trots att jag träffade dem två dagar tidigare) Chengdu är en fantastisk stad! Trots massor av avgaser inne i stan känns det fräschare än Shanghai. Mycket träd och buskar överallt, och många hus verkar ha små planteringar på taken.

Chengdu i sig är inte världens bästa turiststad, men en perfekt utgångspunkt för att resa runt i Sichuanprovinsen! Vi hann med flera utflykter, men jag känner mig inte på långa vägar klar med Sichuan, hit vill jag igen!

- Wenshu Yuan tempel inne i Chengdu är helt fantastiskt! Stort och vackert, med en trevlig vegetarisk restaurang. Det bästa är dock deras tehus, en stor uteservering (med parasoller, så vi kunde sitta där även om det duggregnade lite på oss) och te för 5-10 kuai, och då får man vattenpåfyllning av små gubbar i gul väst hela dagen!

På span i tempelparken



En kopp te och vykortsskrivande i solen




- Pandaparken, en timme utanför stan med lokalbuss. En stor djurpark helt ägnad åt pandor! De var fantastiskt söta, framförallt den lilla som klättrat upp i ett träd...jag ville ta med den hem.

Lillpandan i trädet, sjukt söt!



- Leshan, två timmar utanför stan. En liten sömnig by där de flesta verkar jobba mer centralt i Chengdu, här var fullt av barn och gamlingar. Här finns den gigantiska Buddhan Dafo. 71 meter hög, maffig! Tyvärr var det dimma, så våra planer på att åka båt längs floden för att se den på bästa sätt gick om intet. Istället tog vi två rickshaws ut till Buddhaparken och promenerade runt i omkring tre timmar. Förrutom den gigantiska Buddhan finns här massor med tempel, små Buddhor och såklart den liggande buddhan, också den nästan 100 meter lång!

På väg upp för en gigantisk trappa i Buddhaparken



Mer trappor...påväg nerför vid Dafo och utkiksplatsen, trappan slingrade sig, så håll i dig om du ska hit nån gång pappa!



Och här är han....Dafo, jättebuddhan ur grodperspektivet





- Huanglong Xi, en gammal by som nästan ligger i Chengdus förorter. Här lever alla på turism och på att visa upp sig. Byn är bibehållen som den sett ut i hundratals år, men renoverad och uppfräschad såklart. Tydligen har en massa filmer spelats in här pga. den mer historiska miljön. Byn ligger fint vid en liten flod, vi spatserade längs "strandpromenaden" och åt lunch ute i solskenet, härligt! På vägen hem åkte vi i en fullsmockad buss. Så fullsmockad att vi långa västerlänningar knappt fick plats. Maria fick framsätet, så bussvärden fick sitta på motorhuven (inne i bussen alltså). Jag fick en lila minipall mellan Marias säte och dörren och Cajsa fick en lila minipall i mittgången. Inte jättesäker transport, men väl underhållande både för oss och the locals.

På väg hem i den fulla bussen







Tack Taz för några av bilderna

Jag har varit i Beijing i snart ett dygn och har redan hunnit med en hel del äventyr ihop med mamma. Vi gick inte upp alltför tidigt idag, men åkte snabbt efter frukosten till en antikmarknad. Här finns allt! Och då menar jag allt. Från skräp som plastarmband, toffsar och pråliga tavlor, till gigantiska buddhastatyer, medicinskåp och vaser. Vi slog alla till på både en och två saker. För min del blev det en fin ask i trä, en stenstämpel med mitt kinesiska namn och en stor bunt kinesiska kitschaffischer. Det mesta får följa med mamma hem på en gång.

Efter ett snabbt mellanmål på hotellet tog vi åter en taxi in till stan och Himmelska fridens torg. Vi såg inte alls lika långt som sist jag var här, idag har det varig otroligt mycket föroreningar i luften. När vi skulle in på torget blev våra väskor noggrannt kontrollerade, jag blev till och med ombedd att ta en klunk ur min vattenflaska! Tydligen pågår det en stor kongress just nu, därav de extra försiktighetsåtgärderna. Dessutom lyckades vi komma i lagom tid till flagghalningen, det var pompa och ståt och massor av kineser som såg på i andakt och tog kort.

Vi promenerade vidare norrut och belönade oss själva med en festmåltid efter en nästan två timmar lång promenad genom staden. Grillad kyckling, supergod chilikryddad minipurjolök och stekt potatiskaka. Mums! Hemma på mammas lyxiga hotellrum nu igen. Trött i benen och i huvudet efter all prutning. Imorrn tar jag sovmorgon när mamma åker iväg för att jobba en stund. På tisdag morgon åker jag vidare till Chengdu.

Helt plötsligt kom jag på att jag glömt göra ena läxan! Snabbt googlade jag och hittade luftgrop.se och hepp! Där fanns den informationen jag behövde: Mellan Stockholm och Shanghai är det 7740 km. Ganska så långt. Antagligen ska vi prata om våra hemstäder imorrn. Men jag gissar bara.

Dessutom informerade mig sajten om att det är billigast att resa mellan Stockholm och Shanghai januari-april, sen stiger priserna snabbt. Så skynda er att komma och hälsa på mig! Jag saknar er!

Det blir skönt att träffa mamma på lördag kväll, så jag får dämpa lite av min hemlängtan.

...när en västerlänning äter nudlar mitt i gatan. Jag stortrivs i myllret!

Nu händer det mycket på en gång! Skolan har verkligen dragit igång så smått och jag har inte riktigt hängt med i svängarna. Men efter mycket om och men så känns det riktigt bra. Skönt att få repetera lite tecken och faktiskt prata kinesiska varje dag. Jag ska försöka vara en nuli xuesheng 努力学生, en flitig student.

På lördag åker jag till Beijing och träffar mamma i två dagar, hon är där på jobb. Ska bli så skönt! På tisdagsmorgonen åker jag vidare till Chengdu i Sizhuanprovinsen i centrala Kina, där jag möter upp Elin, Cajsa och deras kompis Maria som kommer till Shanghai på fredag och ska vara här i tre veckor. Vi ville ju egentligen åka till Lhasa i Tibet, men den resan är alldeles för dyr! Sizhuan ska vara väldigt vackert, så vi passar på nu när Maria är här, innan skolan kommit igång på riktigt. Vi missar nog mindre så här i början av terminen.

Att köpa flygbiljetter är ett spännande företag. Vi har använt oss av elong.net, som är jättebra både på flygbiljetter och hotell. Eftersom våra betalkort är utländska så får vi inte betala flygbiljetterna med dem utan att faxa in kopior på pass och betalkort. Inte så kul tycker vi, så istället har vi fått alla biljetter hemlevererade mot kontant betalning. Vi säger som vi så ofta gör: det händer bara i Kina!

Nästa vecka kommer dessutom David och Xie Jing till stan, och i slutet av mars Elins föräldrar. Så det är huset fullt här och det kommer antagligen bli många äventyr under hela mars!

Det var inte med glada miner vi gick upp klockan sju i morse. Vi släpade oss till skolan, men väl där var det inte så farligt. Halva klassen känner vi sen innan, vilket är jättekul! Andra halvan är en blandning av folk som har läst kinesiska i sina hemländer. Det är en salig blandning av sydamerikaner, fransmän, många tyskar och ett par polacker.

Readingläraren, Li, var riktigt bra! Hon kommer nog aldrig slå favoritläraren från förra terminen, men hon verkar lovande! Listeningen var som vanligt sjukt tråkig, men orden och tecknen var i alla fall hyfsat i rätt nivå med vad vi kan, till skillnad från förra terminens nybörjarbok som var alldeles för svår.

Imorgon väntar dubbellektion i speaking, också där med en ny lärare. Och då har vi dessutom eftermiddagslektion, så det blir nog inte så tidig uppgång imorrn bitti...